Jag saknar dig. Jag skämtade med alla på jobbet idag. Ingen skrattade. Ingen förstod. Du skulle ha skrattat. Jag fick förklara skämten. Inte ens då fattade dem. Då gick jag ut och sniffade linsvätska.
Här kommer en bild jag tror du gillar. Den är från 2005 och Gatufesten i Sönsvall. Jag hamnade framför stora scenen. Jag minns hur jag stod där, lyssnade, men jag förstod ikke vad den tanige mannen sa (är han svensk?). Men så började han sjunga. Det var vackert och innerligt att jag rös (och såklart frös. I norrland är det kallt, dag, natt, sommar, vinter). Jag har aldrig erkänt detta för dig Ida, att jag egentligen gillar Håkan. Men det gör jag.
Kram från Mia
PS. jag är uppsnärjd i det blå DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar